Söndagen ligger som ett lock över denna snart avklarade dag.
Idag har jag besökt skogen med katten hack i häl. Tusselago och porlande bäckar kantade min eftermiddag, för att inte glömma strålande solsken.
Jag är medveten om livets förändingar. Jag står i hjulets nav och ser ekrarna snurra förbi. Tiden är knapp och jag måste hitta ett sätt att ta mig ut med livet i behåll. Jag har ingen annan än livet som sällskap och stöd.
Imorgon är det söndag återigen, visst är livet märkligt.